KAPITEL 14 ♥ - dreams

Jag såg förvånat på Liam, som förstod att jag ville veta. Han log lugnande, men jag kände mig osäker.  Jag hoppades starkt på att det inte hade någonting att göra med min familj. Jag bara orkade inte med det just nu. Inte nu.
- - - - - - - - - - - - -
Harry:
Jag förstod vad hon tänkte på, och jag ville så gärna le mot henne och säga att hon inte behövde vara orolig, att vi bara skulle till en annan lägenhet. Jag log prövande mot Sarah och jag såg att hon försökte lugna ner sig, men inte lyckades särskilt bra. Jag ville ha henne hos mig, och det gjorde så ont att veta att hon tillhörde Louis, och inte mig. Louis svängde in mot en ljusgrå lägenhet med kanske fyra våningar, och när vi stannat hoppade alla .. Förutom Sarah och Louis, ut nästan samtidigt och sprang så fort vi kunde mot porten.
-
Louis:
"Välkommen till ditt andra hem." sa jag och kysste Sarah lätt på pannan.
"Hur många ställen har ni egentligen?" frågade hon imponerat. Det var en fin trädgård utanför, och det förstod jag att Sarah tyckte också. Blommor i alla möjliga färger, och träd som var så gröna dem kunde bli.
"Ett... och två reservställen." Jag flinade lätt, och gav henne en mjuk kyss, den här gången på munnen. Hon besvarade den, och sa:
"Louis... Jag älskar dig.. så mycket det går. Och jag förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna dig." Jag sa ingenting, bara kramade om henne hårt och drog in doften av hennes hår. Till slut svarade jag:
"Jag älskar dig också. Och kommer göra tills jag dör." Hon såg blygt på mig. Jag tog hennes hand och gick med snabba steg mot lägenheten.
-
Sarah:
Inuti var detsamma som den lägenhet vi tidigare bott i. Jag gick in i något som liknade ett stort vardagsrum, och antog att det var deras vardagsrum också. Harry satt med sin mobil och twittrade antagligen. Jag satte mig brevid honom. Han tog tag i min hand och gick med snabba steg mot ett rum som jag antog var hans.
"Alltså... jag står inte ut längre." Jag såg chockat på honom. Stod inte ut med vad?
"Med att älska dig. Står inte ut med att se att du är Louis, inte min." Jag förstod exakt hur han kände och såg olyckligt på honom. Han satte sig ner på sin säng och tittade ner på golvet, och sedan på mig.
"Förlåt. Jag vill inte göra det värre för dig, men jag bara kan inte hålla det hemligt.. Förlåt." Han gjorde det inte värre för mig, mina känslor gjorde det värre för mig. Jag la min hand på hans, och sa:
"Harry.. alltså, jag gillar dig med. För mycket. Men jag älskar Louis.. Trodde jag i alla fall." Jag tystnade.
"Sarah, nej. Du älskar Louis. Hur skulle det se ut om du dumpade honom för mig? Det är Louis du älskar, inte mig." Jag fick tårar i ögonen, han var så äkta.. så underbar. Men han hade rätt. Jag älskade Louis. Jag kunde inte lämna honom.
- - - - - - - - -
KORT JAG VET, men har typ en vana att skriva korta inlägg.. lol. men det är fortfarande bättre än inget, right? Skrev egentligen det här igår kväll, somnade med laptopen i knät.. haha, så hann inte publicera alltså. :( Det här är då gårdagens, vet inte om det kommer upp 15 idag, måste göra huundra svenskauppgifter bara för att få ledigt när jag ska till thailand.. hatar mitt liv just nu, daaamp. eh.. skitsamma, hejdå & ha en bra kväll typ!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback