- - - - - - - - - - - - - - - -

Vi följde snabbt efter, och då såg vi. En tjej, på kanske 16 år, låg på marken. Helt stilla. Det var blod som rann ur hennes mungipa, och hennes kläder var helt gråa av smuts.

"Zayn, ring en ambulans!" skrek jag panikslaget. Vem var det som låg mitt på gatan, hur kom hon dit och varför hade ingen lagt märke till henne? Det såg hemskt ut. Men den frågan som ändå gjorde mig mest upprörd.. varför låg hon här, mitt i gatan, med trasiga och smutsiga kläder, och blodig?

Jag hörde hur Zayn pratade i telefonen, och några sekunder efter hörde man sirener. Ambulansen var på väg. Harry hade desperat få liv i henne, men utan resultat. Ambulansens sirener var högre nu, och efter tio sekunder var dem på plats. Dem hade en bår som dem bar ut, och tjejen vi.. Eller rättare sagt Harry hittat, var inuti ambulansen. En doktor kom ut till oss, och nickade åt oss. Han klappade Harry på axeln.

"Du gjorde ett bra jobb, vi kommer få mycket enklare att ta hand om henne nu. Och ni andra också." sa han och log mot oss.

"Ehm.. Kan du typ.. ringa mig imorgon och säga hur hon mår?" frågade Harry osäkert. Jag flinade mot honom och rufsade om honom i håret.

"Haha, visst. Vilket nöje att få ringa en i one direction!" sa doktorn lite skämtsamt. Niall flinade.

Harry drog upp en papperslapp ur fickan och skrev ner sitt nummer, och gav det till doktorn.

"Haha.. Det är ett nöje att få ett samtal från.. en.. eh, doktor.. också" sa han tveksamt.

Den där doktorn verkade en aning.. Jag vet inte, konstig? Men i vilket fall som helst, började vi alla fem.. förlåt, sex, skratta. Men doktorn fick snart tillbaka sitt allvarliga ansikte, vinkade hejdå och satte sig i ambulansen.

"Wow.. Harry, hur såg du henne?" frågade Liam.

"Vadå såg, hon låg ju mitt i gatan..." började Harry självsäkert.

"Kan vi inte äta nu, jag är utsvulten!" sa Niall irriterat. Vi skrattade torrt åt honom, och sedan körde vi mot Subway.

-

Jag vet att jag bara borde släppt henne, det hade antagligen hänt något som inte hade ett dugg med mig att göra, och jag tror inte en enda människa skulle vilja att någon annan la sig i varför man antagligen blivit misshandlad och till slut hamnat på gatan. Harry.. du är en idiot, sluta falla för tjejer. Speciellt som ligger blodiga. På en gata.

Jag tog en bit av min macka och boxade Louis lätt på armen. Han flinade.

"Så det är något på G mellan dig och den döda tjejen eller?" frågade han glatt.

"Ja, absolut. Det såg du väl själv?" svarade jag skämtsamt.
"Ooom jag gjorde" svarade han, och tillbaka fick han en konstig blick.

Niall hade suttit tyst under hela måltiden, men det var inget nytt. Han tyckte mer om att äta än att prata med oss. Liam och Zayn satt med sina mobiler, och jag gissade att dem twittrade. Jag såg på Louis, och han kramade mig våldsamt tillbaka. Jag slog honom på axeln.

"Looooooouis, inte nu" sa jag, både irriterat och glatt på samma gång.

Liam tittade förvånat på oss. Vi började såklart skratta, och så var allt normalt igen.

Efter vi hade ätit och Niall inte tjatade om mat längre, begav sig alla hem till Louis för att sova där, trötta men samtidigt nöjda. Jag höll precis på att somna, då min mobil lät. Sms.

"Haaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaarrryyyyyyyyyyyyyy, stäng aaaaaaaaaaaaaavvvvv" sa Zayn och Louis samtidigt.

"Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaggggg skkaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa" svarade jag med samma ton tillbaka. Det var ett sms från okänt nummer, men det som förvånade mig mest var innehållet:

Varför lät du mig inte dö?

- - - - -

Del 2, woooah. Hoppas ni gillar det! Ikväll kommer det en till.. 80%. Annars blir det imorgon.

Puss.