KAPITEL 7 ♥ - dreams

"Vi var aldrig särskilt populära i skolan.. Och nu var vi inte det hemma heller." Jag tystnade.
- - - - -
Liam:
Jag, Niall och Zayn hade just kört fifa, men nu var vi helt utmattade och försökte andas normalt.
"Undrar hur det går för Harry och Louis.." sa Niall plötsligt. Zayn nickade mot honom. Jag flinade.
"Jag kan smsa dem.." sa jag efter ett tag. Dem nickade, och jag skrev snabbt ett sms till Harry: 'hur går det? Just kört fifa, jag vann som vanligt. :) x' Båda två klängde över min axel för att läsa vad jag skrivit. Niall slog mig irriterat lätt på kinden, och snart var kriget igång.
-
Harry:
Mobilen vibrerade i fickan. Jag log ursäktande mot Sarah, och tog fram den. 'hur går det? Just kört fifa, vann som vanligt. :) x' Jag flinade, tryckte på svara, och tryckte snabbt ner ett svar: 'Tur för dig att inte jag var där.. Det går bra, vi har inte blivit mördade än så länge.. kommer hem så fort vi är färdiga här .x' jag nickade mot Sarah och hon försökte sig på ett léende.
-
Louis:
Sarah hängde tillbaka kortet på väggen och tog ner ett annat. Jag såg inte vad bilden föreställde, men jag såg att hon för en gångs skull log.
"Tiden gick långsamt. Theo pratade aldrig med oss mer.. Men han fick inte chansen. Ett och ett halvt år efter Alex dött, var Theo försvunnen. Vi fick ringa polisen, åka till polisstationen, leta över hela landet, sätta upp lappar, allting sådant. Men han hittades inte förrän en vecka senare. I en sjö, mitt i en skog, på  botten. Och det var då vi upptäckte att alla husets knivar också vad borta.. Ja, ni kan ju försöka gissa vem som hade tagit dem?" Jag fick tårar i ögonen. Kan man leva ett värre liv?
-
Sarah:
Jag hade gråten i halsen, och försökte desperat tränga bort den.
"Så nu var våra föräldrar ännu argare. De sa att det var vårat fel alltihop. Jag och Leah gick aldrig till skolan igen. Vi grät igenom alla veckor... Det var hemskt." Jag tog ett djupt andetag.
"Sedan stack mamma.. Och varken jag eller Leah orkade leta efter henne, eller ens bry oss. Samtidigt började pappa dricka för mycket. Han kom alltid hem klockan två mitt i natten och väckte oss.. Han kallade Leah 'gumman' och mig 'älskling' vilket han aldrig gjort tidigare.. Han var jämt full. Vi orkade inte med huset eller pappa längre, ingenting hade någon mening. Jag och Leah packade varsin väska och sprang så långt vi kunde. Bara sådär. Vi hade ingen aning om var vi var.. Vi bara grät. Dag in och dag ut, men det gjorde ingenting bättre. Efter ett tag satte vi oss ner och pratade igenom allting.. Och vi beslöt oss för att splittras. Jag vet, jag vet, det är det dummaste man kan göra i den situationen, men så var det, och vi gjorde det. Leah fortsatte från huset, och jag mot huset. Efter en vecka var jag vid huset igen.. Och pappa var precis som vi lämnade honom, vilket gjorde mig orolig. Jag hade verkligen inte lust att förlora honom. Jag levde där.. Förlåt, här, ett tag. En dag kom jag på att pappa inte varit hemma på säkert två dygn.. och nästa gång jag såg honom var mitt på dagen, dagen efter det. Klockan var runt tolv kanske, jag hade varit ute och gått för att slippa se huset.. Men plötsligt kom pappa emot mig. Han började försöka kyssa och smeka mig, men självklart lät jag honom inte göra det.. Men till slut började han slå och sparka på mig.. jag blev liggande på gatan, och gjorde inget motstånd alls."
-
Harry:
"Och sedan vet ni båda hur resten gick till." Hon nickade. Jag kände ett sånt enormt medlidande.. Jag försökte chockat ta in vad Sarah just sagt.
"Det där är värre än mina mardrömmar.." sa Louis förvånat och jag boxade honom lätt på armen. Det var obeskrivligt, det hon gått igenom. Ingen människa förtjänade något sådant. Jag hade hundra frågor till henne, men jag förstod att det inte var läge just nu.
"Öh.. Någon hemma?!" skrek någon ironsikt från övervåningen. Jag log svagt.. Vår chaufför var här.
- - - -
Kanske lite för mycket Sarah, eller..? men jag lovar, framöver ska det vara mer om killarna, inte henne. Vad tror ni btw kommer hända, kommer Harry och Louis vilja träffa henne fler gånger efter det här? Ni får del 8 imorgon... Godnatt!
Och tack för era jättefina kommentarer, blir sjukt glad när jag loggar in och får se att jag har 5 nya kommentarer!

Kommentarer
Postat av: isa

grym att sara pallar att leva ett sänt liv :(

jag hade inte klarat av det man fattar att hon inte orkade leva

kram Xx

2012-01-16 @ 00:36:19
Postat av: sara

älskaaaaaaa fett bra (:

skriv mer nu!

2012-01-16 @ 16:16:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback